OsteoporosNytt 1-2022 Flipbook PDF

Osteoporosförbundets medlemstidning OsteoporosNytt nr 1 2022. Tema tänder.

---

114 Views
77 Downloads
FLIP PDF 1.14MB

DOWNLOAD FLIP

REPORT DMCA

NYTT

Nr 1–2022

Nära vård i Norrtälje

NYA RIKTLINJER för uppföljning STAMCELLER TILL barn med benskörhet TRE AV FYRA BETALAR för mycket för tandvård

Benskörhet orsakar inte

TANDPROBLEM

FOTO: LARARE84, CC BY-SA 3.0 WIKIMEDIA COMMONS

Kallelse till förbundsstämma OSTEOPOROSFÖRBUNDET NÄR: Torsdag den 21 april 2022 kl. 10.30 PLATS: Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm VÄGBESKRIVNING: Tunnelbanestation Rådmansgatan eller Hötorget PÅ DISTANS: Även uppkoppling via Teams erbjuds

PROGRAM

10.00–10.30 Registrering, kaffe/the smörgås 10.30–12.00 Årsmötesförhandlingar 12.00–12.45 Lätt lunch 13.00–14.30 Årsmötesförhandlingarna återupptas Stipendieutdelning och avtackning 14.30 Avslutning Verksamhetsberättelse för 2021 kommer att finnas tillgänglig på kansliet från och med den 4 april. Övriga handlingar inför stämman är tillgängliga en vecka före stämman. Valda ombud får en personlig kallelse med handlingar en vecka före stämman via sin ordförande i osteoporos­föreningarna. Anmälan om deltagande senast den 31 mars via telefon: 08-121 463 93 alternativt (och helst) via e-post: [email protected] VARMT VÄLKOMMEN

DAGORDNING

1. Val av ordförande och sekreterare för mötet 2. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare 3. Fastställande av röstlängd 4. Godkännande av dagordning 5. Mötets stadgeenliga utlysning 6. Styrelsens verksamhetsberättelse inkl. Årsbokslut 7. Revisionsberättelse 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 9. Fastställande av arvode till styrelsen 10. Fastställande av verksamhetsplan och information om budget 11. Fastställande av årsavgift 12. Val av ordförande för ett år 13. Fastställande av antal styrelseledamöter 14. Val av övriga styrelseledamöter för två år 15. Val av revisor för två år 16. Val av valberedning 17. Ärenden väckta av styrelsen (propositioner) 18. Ärenden väckta av föreningar och medlemmar (motioner) 19. Mötet avslutas

FÖRBUNDSSTYRELSEN

2

OsteoporosNytt 1/2022

LEDARE

OsteoporosNytt Tidningen ges ut fyra gånger per år av Osteoporosförbundet. KONTAKT REDAKTÖR

Fredrik Hed Telefon: 073-251 23 26 E-post: [email protected] REDAKTIONSRÅD

Fredrik Hed Mai Bergström Torborg Bojan Söderberg Ingrid Drevin GRAFISK FORM & REPRO:

Losita Design AB www.lositadesign.se TRYCKERI

Trydells Tryckeri AB, Laholm OMSLAGSBILD

Fredrik Hed BESÖKS- OCH POSTADRESS

Osteoporosförbundet Bellmansgatan 30 1 tr. 118 47 Stockholm Box 2344 103 18 Stockholm KONTAKT FÖRBUNDSFRÅGOR

Telefon: 08-121 463 93 E-post: [email protected] Hemsida: www.osteoporos.org MEDLEMSAVGIFT

225 kr/kalenderår Bankgiro 452-4203 Plusgiro 71 34 89-3 Glöm inte att ange namn och adress.

Varför är Sverige bland de ­sämsta på osteoporosvård?

V

ar femte minut bryter sig en person i Sverige till följd av osteoporos. Totalt sker runt 90 000 frakturer varje år som är orsakade av osteoporos, 16 000 av dessa är frakturer i lårbenshalsen. Av dessa personer avlider cirka 30 procent inom ett år. Sverige är det land inom EU som har flest människor med sjukdomen osteoporos (benskörhet). I en europeisk jämförelse ligger Sverige i botten vad gäller väntetider och tillgång till bentäthetsmätare som diagnostiserar osteoporos. Hur kan detta få fortsätta år efter år? Socialstyrelsen har satt ner foten många gånger och vill se stora förbättring i alla regioner. Socialstyrelsen ger högsta möjliga prioritet till sjukvården att tillhandahålla rutiner som identifierar frakturpatienter och ser till att de utreds och behandlas ­(frakturkedjor) men sådana rutiner lyser med sin frånvaro på de allra flesta svenska sjukhus. Det är en stor förvåning att vi inte kommer framåt med en sjukdom som orsakar otroligt mycket lidande, kostar samhället och sjukvården mycket och som faktiskt går att behandla. Att ställa diagnos osteoporos är enkelt, det görs via en bentäthetsmätning i en DXA-maskin, en lågstrålande röntgenutrustning. Tillgång till DXA-mätare och ­k valificerad och kompetent personal att utföra och tolka mätningarna är A och O för att kunna ställa diagnos. I en nyligen publicerad, delvis svensk studie som kartlagt sjukvården för osteoporos i EU, hamnar Sverige i samma bottengrupp som några av EU:s fattigaste länder. Sverige har en mycket låg tillgång till DXA-mätare, knappt åtta på en miljon invånare. Bara Bulgarien, Lettland, Ungern och Polen har lägre tillgång. För att kunna förhindra frakturer krävs medicinska insatser. Ändå visar studien att medicineringen, som är effektiv och inte dyr, används i alldeles för liten ­utsträckning och dessutom minskar användningen. Denna europeiska kartläggning gjordes innan pandemin bröt ut. Hur det ser ut nu med osteoporosvården efter två år med corona vet vi ännu inte. Men någon stor förbättring är vi säkra på att det inte har blivit! Vi i Osteoporosförbundet tillsammans med våra föreningar ­ ute i regionerna gör vad vi kan för att sprida kunskap om sjuk­domen, bland annat i informationskampanjen Ge oss två ­minuter, som är en snabbutbildning i osteoporos som finns på ­­w ww.osteoporos.org. Det kommer vi att fortsätta med. Avslutningsvis vill jag önska alla medlemmar en härlig vår och en glad påsk. Mai Bergström , ordförande

GÅVOKONTO

Plusgiro 62 86 81-9 Swish 123 135 5908 ORGANISATIONSNUMMER

80 24 06 – 4415 ANNONSER

Kontakta redaktören om du vill annonsera. Läs mer på www.osteoporos.org/ tidningen-osteoporosnytt Redaktionen ansvarar inte för insänt material som inte beställts.

OsteoporosNytt 1/2022

Medverka i OsteoporosNytt! Hjälp oss göra en bättre tidning ! Tipsa oss om vad som händer på din ort, skicka in frågor till vår doktor eller skriv en insändare. Uppge alltid namn, adress, ­telefonnummer och e-postadress. I tidningen undertecknas insändaren med namn eller ­eventuell ­signatur. Vi förbehåller oss rätten att redigera texterna. Varje enskild ­ skribent svarar för sina åsikter. Sista materialdag för nästa nummer (nr 2 med utgivning 13 juni) är den 18 april 2022.

3

Lev livet till fullo! BioGaia Osfortis – för din benhälsa*

Det är både lättare och roligare att vara aktiv när din bakterieflora är i balans. I din kropp finns cirka två kilo bakterier och de allra flesta av dem är goda! Vi kallar dem osynliga hjältar, eftersom de varje dag hjälper dig att göra det du vill. BioGaia® Osfortis® är ett kosttillskott för benhälsa som innehåller både patenterade mjölksyrabakterier och vitamin D, som bidrar till att bibehålla en normal benstomme. Du hittar den på ditt apotek och på biogaia.se. *Vitamin D bidrar till att bibehålla en normal benstomme. Rekommenderad daglig dos: 1 kapsel 2 gånger om dagen. Rekommenderad daglig dos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte ersätta en mångsidig och varierad kost. Det är också viktigt med en hälsosam livsstil.

NOTISER Nyheter•

Samtliga texter: Fredrik Hed

Nya rutiner för uppföljning av osteoporos Socialstyrelsen ändrar ­ sina indikatorer och mål­ nivåer för osteoporos. De nya ­mål­nivåerna berör fraktur­ kedja och DXA-mätning, ­istället för återfrakturer. ● Sveriges kommuner och regioner, SKR, mäter och följer­upp vårdens kvalitet. Fram till 2018 gjordes det med indikatorn Återfraktur inom 3 år efter fragilitetsfraktur.

●

FOTO: PRIVAT

SOCIALSTYRELSEN har dock tagit bort den nationella målnivån för indikatorn återfrakturer. – Målnivån för återfrakturer har tagits bort på grund av tekniska skäl som har med tillförlitligheten i mätningen att göra, inte för att måttet inte är viktigt. Vi kommer

ANASTASIA SIMI, utredare på

Social­styrelsen.

FOTO: COLOURBOX

Tre av fyra betalar för mycket för sin tandvård

● Idag betalar tre av fyra

personer ett högre pris för sin tandvård än det referenspris som TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, beslutat. Detta är möjligt eftersom det råder fri prissättning på tandvård. Det innebär att prisskillnaderna kan vara stora för samma behandling, framför allt om den är mer omfattande.

OsteoporosNytt 1/2022

De målnivåer som Socialstyrelsen numera har för osteoporos är: ● Systematiskt omhändertagande med frakturkedja efter benskörhetsfraktur. Målnivån är att minst 90 procent av de med osteoporos ska bedömas av en frakturkoordinator.

fortsättningsvis redovisa­­ data på återfrakturer i Social­styrelsens jämförelser och ut­värderingar, säger ­Anastasia Simi, utredare på Social­styrelsen. Samtidigt har Social­ styrelsen ändrat sina egna indikatorer och målnivåer. ­

De största skillnaderna visar sig främst för större ingrepp som till exempel rotfyllningar och kronor, men prisskillnader finns även på undersökningar och enklare behandlingar. På webbsidan www. tandpriskollen.se går det att jämföra priser på olika behandlingar mellan olika tandvårdsmottagningar. ●

Bentäthetsmätning med central DXA inklusive VFA. Målnivån är att 100 procent av klinikerna ska använda VFA när de gör DXA-mätning.

VFA, VERTEBRAL FRACTURE

assessment, är en metod ­ för att tillsammans med DXA identifiera kotkompres­sioner. – Vi utvärderar osteoporosvården utifrån nationella

riktlinjer. Utvärderingar görs oftast ett par år efter att riktlinjerna har publicerats, för att kunna följa hur regionerna implementerat riktlinjerna, säger Anastasia Simi. UNDER DET SENASTE ÅRET

har Socialstyrelsen utvärderat hur pandemin har påverkat vården, bland annat vid osteoporos. Det har man gjort genom att mäta tid till operation efter höftfraktur, och sett att den inte har påverkats av covid-19-pandemin. 2020 var det 67 procent av patienterna som opererades inom 24 timmar, och 95 procent hade fått sin operation inom 48 timmar. 2019 var motsvarande s ­ iffror 69 respektive 95 procent. Allt enligt data från kvalitets­registret Rikshöft.  ●

Olämpliga läkemedel till äldre minskar kraftigt ● Andelen personer över 80 år som hämtat ut något läkemedel som anses olämpligt för äldre har minskat med över 60 procent de senaste tio åren. Enligt uppgifter från Social­styrelsens statistikdatabas var det 31 procent i åldersgruppen som år 2010 hämtade ut ett läkemedel som finns med på myndighetens lista över olämpliga läkemedel för äldre. Motsvarande andel år 2020 var bara 11,7 procent. Olämpliga läkemedel omfattar läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre, främst läkemedel med så kallad antikolinerga effekter (blockerar effekterna av

signalsubstansen acetylkolin, som är viktig för kognitiva funktioner som minne, att orientera sig i tid och rum, lösa problem, använda siffror och språk) men också bland annat långtidsverkande bensodiazepiner. ● Källa: Dagens Medicin

Lösenord

En del av materialet på förbundets hemsida www.osteoporos.org är bara tillgängligt ­ för medlemmar. Det aktuella lösenordet är: on1friska2022

5

Forskning•

FOTO: CATARINA THEPPER

NOTISER

Till vänster syns den nya sortens höftprotes, ­dubbel cup, och till höger en så kallad standard cup.

Höftprotes­ studie utvidgas för snabbare resultat UNIKT. För första gången i

●  Forskare på Aka­ demiska sjukhuset i

världen behandlas barn med benskörhet innan de fötts.

Ofödda barn får stamceller mot benskörhet

●  Den unika behandlingen provas nu i en studie på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, och ges till barnen med svår benskörhet när de fortfarande ligger i sin mammas mage. Behandlingen med stamcellerna ges som en injektion via navelsträngen. Anledningen till att behandlingen ges innan födseln är att färre av cellerna filtreras bort av lungorna och behandlingen får därför förutsättningar att bli mer effektiv. I EN ANNAN DEL av samma studie har stamceller av den här typen givits till tolv spädbarn, utan komplikationer. Den svåra formen av osteogenesis imperfecta

6

är mycket ovanlig, i Sverige föds ungefär fem barn per år med den. – Tidigare forskning visar att det finns goda möjligheter för att behandlingen ska vara till nytta. Teorin är att stamcellerna söker sig till skelettet där de kan hjälpa till med benbildningen, säger Cecilia Götherström, forskare på Karolinska institutet, som utvecklar den här typen av stamceller. ●

FOTO: JACOB SJÖMAN

En ny behandling prövas i Sverige för att hjälpa barn som föds med en svår vari­ ant av benskörhet. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln.

CECILIA GÖTHERSTRÖM, Källa: Karolinska ­universitetssjukhuset.

­forskare på Karolinska ­institutet.

Osteogenesis imperfecta ●  Osteogenesis imperfecta är en medfödd genetisk sjukdom

där proteinet kollagen typ 1 är defekt eller produceras i för liten mängd, vilket gör att skelettet inte kan lagra tillräckligt med kalk och bli starkt. Skelettet omsätts också för snabbt, vilket bidrar till svagheten. De som lever med den allvarliga formen av sjukdomen kan, utan behandling, få hundratals frakturer under ett liv. De kan också drabbas av en extrem överböjlighet i ledband och ­ligament, sammantryckta ryggkotor och stora smärtor. ●

Uppsala leder en studie där man undersöker om en ny sorts höft­ protes, ”dubbel cup”, kan minska risken att protesen hoppar ur led jämfört med en så ­kallad ­”standard cup”. För att nå snabbare resultat inkluderas nu även patienter i Stor­ britannien. –  Att ledproteser hoppar ur led är ett mycket smärtsamt till­ stånd som hundratals patienter som fått höft­ protes efter fraktur på lårbens­halsen tyvärr drabbas av. I många fall måste ­patienterna ­opereras om. Målet med studien är att minska lidandet i en redan utsatt patient­ grupp och sprida de nya rönen till ortopeder runtom i världen, säger Nils Hailer, ortoped och professor vid Akademiska sjukhuset/­ Uppsala universitet som leder studien.  ● Källa: Akademiska ­sjukhuset, Uppsala.

Källa: Karolinska universitetssjukhuset.

OsteoporosNytt 1/2022

NOTISER

Samtliga texter: Fredrik Hed

Forskning•

ÄVEN KVINNOR I GAMBIA blir bensköra FOTO PIXY.ORG

Medelåldern var 59 år, med en spridning från 40 till 92 år. Resultaten visade att 42 (20,6 procent) kvinnor och 2 (1,2 procent) män hade osteoporos och 82 (40,2 procent) kvinnor och 32 (18,6 procent) män hade osteopeni. Enligt forskarna är dessa siffror jämförbara med de i högre inkomstländer där frakturrisken är hög. ● Källa: Pubmed, IOF.

SIFFRAN GAMBAS-PROJEKTET. Även kvinnor i Gambia blir bensköra.

●  Osteoporos har tidigare

rapporterats vara sällsynt i Afrika söder om Sahara. Men nyare studier pekar på att så kanske inte är fallet. 2009 publicerades resultat från en studie på 195 gambiska kvinnor som visade att både benmineralmassa och

benmineraldensitet var lägre hos dessa jämfört med jämförbara brittiska kvinnor, även efter att forskarna hade justerat för ålder, längd och vikt. VID DEN SENASTE kongres-

sen för det internationella osteoporosfederationen

IOF presenterades nya data från det så kallade Gambas-­ projektet som bekräftar tidigare resultat. 383 MÄN OCH KVINNOR (55 procent var kvinnor) undersöktes regelbundet med DXA under en tvåårsperiod.

3,3 miljoner kronor får professor Claes Ohls­ son i Göteborg för sin forskning om benskör­ het. Han försöker bland annat göra det möjligt att utifrån den enskildes riskprofil först bedöma om personen alls ska behandlas, och sedan vilken behandling som ska ges. Källa: Lundbergs ­Forskningsstiftelse.

LÄGRE BENFÖRLUST i finsk studie ●  En grupp finska kvinnor

tappade efter klimakteriet cirka tio procent av sin bentäthet (BMD) under en uppföljningsperiod på 25 år i en studie i östra Finland. – Långvarig benförlust hos dessa kvinnor efter klimakteriet var mycket lägre än i tidigare studier, säger Anna Moilanen, specialistläkare vid Östra Finlands ­universitet. BMD mättes i lårbens­ halsen. De kvinnor som hade högre BMD tappade

OsteoporosNytt 1/2022

sin bentäthet snabbare. Å andra sidan fungerade ett lägre BMI vid studiestart, ett ökande BMI under studien samt användning av hormon­ ersättningspreparat (HRT) efter klimakteriet som ­skyddande faktorer. De 2 695 kvinnorna som startade i studien var födda mellan 1932 och 1941. 1989 fick de ett om­ fattande frågeformulär med hälsorelaterade frågor skickat till sig. Vart femte år fick de uppföljande fråge­formulär

fram till 2014. Totalt var det 686 kvinnor som fullföljde hela studien. – Det behövs mer forskning om långvarig benförlust, eftersom det saknas studier som beskriver postmenopausal benförlust under flera d ­ ecennier, ­ säger Anna ­Moilanen.  ● Källa: Healio, Journal of Bone and Mineral R ­ esearch.

COLO URBOX

7

LÅNG ERFARENHET. I 30 år har Yvonne Ericsson Ström arbetat som tandhygienist.

”Det är MEKANISK RENGÖRING som gäller” Människor med osteoporos har ­likvärdig tandhälsa som resten av ­befolkningen. Och ska ta hand om ­ sina tänder som alla andra.

P

Personer som ska få bisfosfonater eller annan behandling för osteoporos ­brukar rekommanderas av sin läkare att se över sin tandstatus innan behandlingen startar. Tandläkaren eller tand­ hygienisten gör då en bedömning hur ofta man bör komma på kontroller till tandvården. – I övrigt är det ingen speciell behandling hos oss bara för att man har benskörhet. Men vi betonar att det är viktigt med tandhygienen, säger Yvonne Ericsson Ström, tandhygienist på Folktandvården i Mariefred. Det är viktigt för tandvården att känna till sjukdomar och läkemedel eftersom det kan påverka behandlingen hos tandvården. Därför frågar de alltid efter sjukdomar och läkemedel.

8

– Om man behöver dra ut en tand eller göra ett större ingrepp, och medicineras för osteoporos, vet vi att benet läker sämre. Då är det viktigt med ren mun och därför ska man helst göra sådana ingrepp innan man börjar med dessa läkemedel. Annars ska det ske hos specialisttandvården om man tar osteoporosläkemedel. MEKANISK RENGÖRING GÄLLER

Yvonne Ericsson Ström har arbetat som tandhygienist i 30 år och träffar personer med benskörhet nästan varje vecka. Och deras tandstatus skiljer sig inte mot den allmänna befolkningen. Det som är viktigt för alla människor är att hålla en fullgod munhygien för att undvika tandsjukdomar som parodontit (tandlossning) och karies (hål i tänderna). – Vi tandhygienister lär människor att ta hand om sina tänder och arbeta förebyggande, så att de inte ska få dessa problem..

YVONNE ERICSSON STRÖM ,

tandhygienist på Folktand­ vården i Mariefred.

OsteoporosNytt 1/2022

TEMATänder

MORGON OCH KVÄLL. Borsta med små gnuggade rörelser.

MELLANRUMSBORSTE. För bäst effekt ska borsten vinklas.

  

Och det inte finns något magiskt sköljmedel som rengör munnen effektivt. – Det är mekanisk rengöring som gäller. Tandborstning bör göras två gånger per dag med en tät, mjuk tandborste som vinklas mot tandköttskanten. Borsta med små gnuggade ­rörelser och flytta borsten sakta framåt. Eller med el-tandborste, vilket ofta gör att det blir renare. – Man ska borsta utsida, tuggyta och insida, en minut per käke. Med fluortandkräm.

enligt Yvonne Ericsson Ström. För bästa effekt vinklas borsten nerifrån och upp i underkäken, respektive uppifrån och ner i överkäken. Tandtråd finns på bygel eller rulle. Pressa tandtråden mot tanden och gnugga försiktigt ned mellan tanden och tandköttet. Det finns många olika borstar och trådar att välja mellan, och det kan vara svårt att hitta rätt. – Prata med din tandhygienist eller tandläkare. Vi hjälper till att hitta det som passar bäst för dig, säger Yvonne Ericsson Ström.

Vilken tandkräm ska jag välja då? ­

SKÖLJ MED FLOUR

Det finns några tandkrämer som är lite special­ inriktade, enligt Yvonne Ericsson Ström. Sensodyne fungerar om man har ilningar i tänderna. Zendium kan vara bra om man har lätt att få blåsor och irritationer i tandköttet och i munnen. Och Parodontax är bra vid tandköttsinflammation. – Men har man inga problem kan man ta vilken fluortandkräm som helst. Det är mest en smakfråga. En gång per dag bör man också göra rent mellan tänderna med mellanrumsborste, tandsticka eller tandtråd. – Det är lite krångligt och jobbigt, men det gäller att hitta rätt och att vara envis. Mellanrumsborste med små hullingar är bra,

Fluorskölj är bra om man är muntorr, vilket är vanligt när man är äldre och har många läkemedel. – Har man fler än fyra mediciner brukar vi rekommendera extra fluortillskott i form av fluorskölj. Att undvika småätande är bra för tandhälsan.­­ Yvonne Ericsson Ströms rekommendation är att äta regelbundet. – Tyvärr ser vi ofta sämre tandhälsa hos äldre eftersom de kanske är muntorra och småäter i större utsträckning, gärna sötsaker. Det är bättre att äta det i anslutningen till andra måltider, avslutar Yvonne Ericsson Ström.

OsteoporosNytt 1/2022

I den dagliga tandhygienen ingår: ● Tandborstning enligt

2x2x2-modellen; 2 gånger per dag, i 2 minuter, med 2 cm fluortandkräm. ● Göra rent mellan

tänderna med mellanrumsborste, tandsticka eller tandtråd. ● Fluorskölj om man har

förhöjd risk att få hål i tänderna, till exempel om man är muntorr. ● Undvika småätande

och att äta regel­ bundet istället. ­Tänderna tål att vi äter fem gånger per dag. ● Källa: Yvonne Ericsson Ström

Text & foto: Fredrik Hed

9

TEMATänder

Benskörhet orsakar INTE tandproblem

Ö

sten Ljunggren flyttade från Skåne 1982 för att läsa på tandläkarlinjen i Umeå. När han var nästan klar kom han på att han ville bli läkare istället. – Det slutade med att jag blev endokrinolog med inriktning mot benskörhet, eller bendoktor som jag också kallar det. Det finns många beröringspunkter mellan tandläkare och bendoktorer, säger Östen Ljunggren, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i benmetabolism vid Uppsala universitet. Det är lätt att tro att benskörhet påverkar tänderna, men det gör det inte, menar Östen Ljunggren. – Det som vi kallar vanlig osteoporos ger inte per automatik sämre tandhälsa eller orsakar mer tandlossning. En förklaring kan vara att det skelett som finns i käkarna är av en annan karaktär än i övriga skelettet. – Käkbenet stimuleras i stor grad av att vi tuggar. Det är tuggkraften när vi äter som till stor grad styr skelettet i käken.

OMVÄNT SAMBAND

Däremot kan det finnas ett omvänt samband. – Det finns en del observationer, och en del vetenskaplig litteratur, som visar det omvända, att dålig tandhälsa är en riskfaktor för frakturer. Men om det beror på hur man sköter sina tänder eller socioekonomiska faktorer vet vi ännu inte, säger Östen Ljunggren. Det mest troliga är att socioekonomiska faktorer bidrar till problem med tänder, snarare än osteoporos, enligt Östen Ljunggren. Det många oroar sig för är det som kallas osteonekros, eller benvävsdöd. Det är också något som finns upptaget som en biverkan för

10

en del läkemedel som används för att behandla osteoporos, till exempel bisfosfonater. Det som är speciellt vid just cancersjukdom är att de antiresorptiva läkemedlen – bisfos­ fonater (alendronat, risedronat och zoledronat) och denosumab (Prolia) – ges i högre doser än vid vanlig okomplicerad benskörhet. – Det sker vid tumörbehandling och strålning. Då kan skelettet i käken dö i det som vi kallar osteonekros; delar av benet i käken dör, slemhinnan försvinner och benet exponeras. Men det händer extremt sällan vid vanlig, okomplicerad osteoporos. – Patienter som inte har cancersjukdom i botten kan trots det få osteonekros när man får behandling med dessa läkemedel, men det är väldigt ovanligt. Risken är mindre än en på tiotusen behandlade personer, säger Östen Ljunggren. VIKTIGT ATT TA HAND OM SINA TÄNDER

– Det är mycket vanligare att tandproblem och tandlossning beror av att man inte tar hand om sina tänder, så kallad parodontit. Det är viktigt att känna till att läkemedel mot osteoporos inte kan förebygga tandlossning. Man måste alltså fortsätta att borsta och ta hand om sina tänder som vanligt, säger Östen Ljunggren. Om det trots allt händer, är en typisk osteonekros att en del av käkbenet dör, slemhinnan kan inte fästa, den förstörs och öppet ben blottas. – Det går att åtgärda, men det är framför allt hos terminala cancerpatienter som detta sker. Ett större problem i sammanhanget är att det saknas upparbetade rutiner mellan sjukvården och tandvården kring detta. – Det borde finnas enkla vårdprogram men vad jag känner till finns inte det. De flesta tandläkare träffar inte dessa patienter, säger Östen Ljunggren. Om man har benskörhet, hur ska man tänka kring sina tänder?

– Man ska borsta sina tänder varje dag och träffa sin tandläkare eller tandhygienist minst en gång varje år.

FOTO: PRIVAT

Benskörhet i sig leder inte till ökad risk för tandsjukdom. Läkemedlen vid benskörhet är normalt också säkra att använda vid okomplicerad benskörhet. – Tar man hand om sina tänder är det liten risk att få problem, säger Östen Ljunggren.

ÖSTEN LJUNGGREN , ­professor­ i benmetabolism vid Uppsala universitet.

Särskilt tandvårdsbidrag ● Personer med en

sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB. Du behöver ett läkarintyg som visar vilken sjukdom du har. Ta sedan kontakt med din tandläkare, tand­ hygienist eller läkare för att få reda på om du har rätt till STB. Bidraget är på 600 kronor per halvår. Det gäller endast undersökning och förebyggande tandvård. Läs mer om särskilt tandvårdsbidrag på 1177.se. ●

Text: Fredrik Hed

OsteoporosNytt 1/2022

TEMATänder

KÄKBENSNEKROS OVANLIGT vid skelettstärkande behandling

L

äkemedelsorsakad käkbensnekros är en sedan länge känd läkemedelsbiverkan. Från början sågs det enbart med bisfos­fonater, som var de första läkemedlen som kom för att specifikt stärka skelettet. Men idag vet forskare och läkare att det även kan ske med nyare läkemedel för osteoporosbehandling. – Det finns en liten risk för alla läkemedel som används vid behandling av benskörhet; inte bara bisfosfonaterna utan även för denosumab, som är substansen i Prolia, och andra mer speciella läkemedel, så kallade tyrosin­ kinashämmare, säger Cecilia Larsson Wexell, övertandläkare och docent i käkkirurgi vid Skånes Universitetssjukhus, och vid Avdelningen för Käkkirurgi och Oral medicin, Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet. Läkemedelsorsakad käkbensnekros som egen diagnos kallas idag MRONJ, som på engelska står för ”Medication Related Osteo­ Necrosis of the Jaw”. Det är en klinisk diagnos och kan förekomma efter behandling med läke­medel, inklusive bisfosfonater och andra typer av läkemedel, som bromsar nedbrytningen av skelett, som används för att behandla olika typer av skelettala sjukdomstillstånd. – Det gäller oavsett vilket av dessa läke­medel man har fått, och oavsett för vilken sjukdom man har fått det, säger Cecilia Larsson Wexell.

– De flesta märker det genom att man har fått en tand borttagen hos tandläkaren och sedan läker inte hålet och såret lika snabbt som ”vanligt”. Både bisfosfonaterna och denosumab ­stoppar osteoklasterna så att de inte kan bryta ned skadad benvävnad. Bisfosfonaterna hämmar de ben­nedbryt­ ande cellernas, osteoklasternas, funktion och livslängd. Detta leder till en hämmad bennedbrytning i skelettet och så småningom en OsteoporosNytt 1/2022

CECILIA LARSSON WEXELL , ­övertand­läkare vid Skånes

universitets­sjukhus

”Har man inga andra ­sjuk­domar är risken ­extremt låg att få käk­bens­nekros.”

FLERA SAKER KAN PÅVERKA

Andra faktorer som kan påverka risken är hög ålder och dålig munhygien. – Även de som får kortison under lång tid ihop med immunhämmande läkemedel som är vanliga vid kroniska inflammatoriska systemsjukdomar, kan ha en större risk att drabbas av käknekros. De patienter som Cecilia Larsson Wexell träffar och behandlar är de som de vanliga tandläkarna inte får bukt med. Hon blev färdig med sin specialistutbildning 2005 och har behandlat personer med käkbensnekros sedan början av 2000-talet. – Det kan vara tufft och man måste ha tålamod för det tar lång tid. Text: Fredrik Hed

FOTO: CECILIA LARSSON WEXELL

Hur märker man som patient av detta?

minskad omsättning av benmassa i skelettet. Bisfosfonaterna ackumuleras i benvävnaden och med tiden nås höga koncentrationer i skelettet vilket är avsikten med behandlingen. – Denosumab å sin sida verkar genom att bromsa upp osteoklasterna, fast på ett lite annorlunda sätt. Effekten är långvarig men läkemedlet stannar inte kvar i skelettet. Nekros i käkbenet uppstår dock inte bara på grund av att osteoklasternas funktion är påverkad. Den bakomliggande orsaken till utveckling av MRONJ är inte helt klarlagd. – Vi vet att infekterade tänder och munhålebakterier som etablerar sig i käkbenet kan leda till nekros när man fått behandling med skelettstärkande läkemedel. Forskning visar också att inflammatoriska celler påverkas. Käkskelett som är påverkat och skadat av nekros blir lätt en grogrund för fler bakterier och infektioner, även från så kallade snälla bakterier som kroppen normalt kan försvara sig mot. Infektionerna kan bli långvariga och bidrar ytterligare till nekros. Risken att få käkbensnekros när man får skelettstärkande behandling ökar om man har andra allvarliga sjukdomar som exempel­v is cancer. – Har man inga andra sjukdomar är dock risken extremt låg att få käkbensnekros.

FOTO: PRIVAT

Många som får behandling för osteoporos har hört talas om käkbensnekros; att skelettet i käkarna ska gå sönder. Men risken är extremt liten för dem som inte har andra allvarliga sjukdomar.

KÄKBENSNEKROS. Sällsynt

och behandlingsbart.

11

PÅ PLATS

LITET OCH NÄRA ger bra vård Tre personer sköter osteoporosvården i Norrtälje. I två rum bredvid varandra utreder, mäter, diagnosticerar och behandlar de personer med benskörhet. – Närheten till varandra gör att ­frakturkedjan löper väldigt smidigt här, säger Anna Ericsson, fraktur­ koordinator i Norrtälje.

E

n trappa upp i den gamla sjukhusbyggnaden på Norrtälje sjukhus i Roslagen ligger osteoporosmottagningen. Det är den gamla typens sjukhus med högt i tak, stenvalv, breda trappor med slitna trappsteg, och stora fönster som släpper in mycket ljus. – Osteoporosmottagningen startade upp 2014 när specialistläkaren Hans Jutberger ­flyttade hit från Göteborg. Han hade erfarenhet därifrån och startade upp ett strukturerat och systematiskt arbete, så att det inte skulle vara beroende av en enskild person eller eldsjäl, berättar Anna Ericsson.

Hon är operationssköterska och fraktur­ koordinator på mottagningen, och en av tre personer som arbetar med osteoporospatienterna på Norrtälje sjukhus. Syftet med mottagningen och omhänder­ tagandet är att identifiera patienter med fragilitetsfraktur, erbjuda riskvärdering, utredning och behandling, samt minska risken för nya frakturer. Förutom att ta emot patienter via remisser från andra kliniker. –  Det bor ungefär 64 000 personer i Norrtälje kommun och vi får runt 400 nya frakturpatienter varje år, säger Anna Ericsson.

ANNA-IDA ELIASSON. Vill minska risken

12

Gyllene äpplet ● Osteoporosteamet

FULL FART HELA TIDEN

Allt sker i två rum intill varandra på sjukhuset, där teamet arbetar tätt tillsammans. Ett rum för bentäthetsmaskinen (DXA) och det andra för besök och behandlingar. Närheten gör att det är smidigt att arbeta och beslutsvägarna är korta. –  Det är full fart hela tiden med mottagning, undersökning och behandling. DXA:an rullar alla dagar utom fredagar, säger Anna Ericsson, när vi gör intervjun i läkarrummet. När den nya riktlinjerna Vårdförlopp osteoporos kom förra våren (2021) gjordes en ordentlig utvärdering av det egna arbetssättet som också jämfördes med riktlinjerna. –  Vi jämförde dem med våra egna riktlinjer och processer, och kunde konstatera att vi ­redan, till stor del, arbetar så som man ska göra enligt riktlinjerna, säger AnnIda ­Eliasson som är överläkare i geriatrik ­(åldrandets sjukdomar) med inriktning mot osteoporos. – För att hela tiden utveckla och förnya oss driver vi också ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vi har satt upp specifika mål för verksamheten och dessa vill vi kunna följa enklare genom mer automatiserade journaluttag. Ett långsiktigt mål är att kunna visa att vi med vårt arbetssätt har färre frakturer hos våra patienter, säger Ann-Ida Eliasson. FRAKTURKEDJAN FICK PRIS

för nya frakturer.

  

Patienterna kommer till mottagningen på tre olika sätt; via remisser från primärvården, via operationsregistret (till exempel höftfrakturer) och frakturer via listor från akuten. Det är framför allt de frakturer som lite skämtsamt kallas ”Big five” (efter safaridjuren

vid Norrtälje sjukhus belönades 2019 med andrapriset när Region Stockholm delade ut utmärkelsen Gyllene äpplet. Mottagningen fick priset för att de arbetar systematiskt för att hitta personer med benskörhet. Gyllene Äpplet delas ut en gång om året för initiativ som leder till förbättringar för både individer och verksamheter inom Region Stockholm. Priset ska också inspirera till utveckling i andra ­verksamheter.   ●

”Ett långsiktigt mål är att kunna visa att vi med vårt arbetssätt har färre frakturer hos våra patienter.” OsteoporosNytt 1/2022

FAKTA

  

Capture the fracture EGEN DXA. På britsen bakom Anna Ericsson och Ann-Louise Leiby syns DXA-maskinen som ­används nästan dagligen.

i Afrika) som mottagningen fokuserar på; överarm, rygg, höft, bäcken och handled, där osteoporos ofta är en bidragande orsak till frakturen. Den framtagna frakturkedjan som man arbetar efter, som gav dem priset Gyllene äpplet 2019, inleds med att frakturkoordinatorn identifierar det som kallas en fragilitetsfraktur; en skörhetsfraktur där osteoporos har bidragit. – Då är nästa steg att vi gör en riskvärdering med Frax. Det görs ofta via telefon med patienten, säger Anna Ericsson. Frax är ett vetenskapligt utvärderat sätt att värdera tioårsrisken för en fraktur. Förutom ålder och kön baseras risken på bland annat höftfraktur hos föräldrarna, rökning, andra sjukdomar och läkemedel, samt alkohol och BMI. – Om risken är större än 15 procent går vi vidare och erbjuder en bentäthetsmätning med DXA, en lågstrålande röntgen speciellt framtagen för att mäta benskörhet. Vi har en egen DXA-maskin som står här i rummet intill, säger Ann-Louise Leiby, som är sjuksköterska på mottagningen. Alla mätningar läkarbedöms och utifrån mätresultat och anamnes (sjukdomshistoria) avgörs fortsatt handläggning. – Det kan vara allt från information och OsteoporosNytt 1/2022

kostråd, till osteoporosskola, träningsgrupper och läkemedelsbehandling. Många får ofta en kombination av dessa, säger Ann-Ida Eliasson. NÄRHET UNDERLÄTTAR OCH SPARAR TID

Tack vare att allt är så nära ombeds många av patienterna att gå förbi labbet för de vanligaste blodproverna när de ändå är på sjukhuset. Sedan startar behandlingen. – De som får läkemedelsbehandling får normalt dropp med zoledronsyra, vilket är förstahandsvalet enligt våra och svenska riktlinjer. Det ger vi här på kliniken. Om det är en operationspatient, till exempel en höftfraktur, ger vi ofta första behandlingen innan de åker hem från sjukhuset. Allt för att spara tid, säger Ann-Louise Leiby, som också är den som ger de flesta läkemedelsbehandlingarna. –  Vi behandlar och följer upp patienterna i två år. Efter det är de färdigbehandlade eller förs över till primärvården för fortsatt vård och uppföljning där, säger Anna Ericsson.

● 2019 fick osteoporosmottagningen på

Norrtälje sjukhus också, för andra gången, ta emot den prestigefyllda silver­stjärnan på Capture the Fracture-kartan, för sitt arbete med att förebygga frakturer på grund av benskörhet. Andra svenska kliniker som finns med på kartan är Orto­pediska kliniken i Karlstad (Värmland), Fraktur­kedjan i Region Gävleborg, Skånes uni­versitetssjukhus i Malmö, samt Helsingborgs lasarett. Kartan finns på www. capturethefracture.org. ●

Vad krävs för att det ska fungera så här bra som i Norrtälje?

– Att det finns struktur, rutiner och processer, säger Ann-Ida Eliasson. Text & foto: Fredrik Hed

13

LOKALT

Inspirerades av italiensk fotograf FOTO: TINA BRITSE

gett oss fler medlemmar, berättar Anne glatt. Utställningen har lämnats in till Fotografiska i Stockholm. Förhoppningsvis kommer den upp även där.

Minnesord

EN AV DE VIKTIGASTE

ÖVERALLT. Vid osteoporosdagen den 20 oktober syntes

­affischen i alla Visbys skyltfönster. Istället för nakna kvinnor med krökta ryggar ville Anne Elfström på Gotland ge människor hopp. Det blev till en fotoutställning på hoppande människor. ●  När Anne Elfström började som ordförande i Osteoporosföreningen Gotland tänkte hon skriva en bok om osteoporos, för att väcka intresse och uppmärksamhet. –  Vill någon köpa en bok om osteoporos, tänkte jag då? Nej, jag trodde inte det, säger Anne Elfström.

14

TILLSAMMANS har de jobbat med utställningen i två år, som består av bilder på ett 70-tal personer som hoppar, till och med en man i rullstol. Och en hund. –  Vi fick utställningsyta mitt i Östercentrum, som är en stor galleria mitt i centrala Visby. Det var fantastiskt att se alla bilder på rad efter varandra, berättar Anne Elfström. Utställningen är 24 meter lång och hängde uppe från november 2020 till april 2021. Därefter i mindre format och har rönt mycket uppmärksamhet. –  Både radio, TV och tidningar var här. Och det har

FOTO: PRIVAT

DÅ KOM HON PÅ att göra en utställning istället. –  En italiensk fotograf har gjort en liknande utställning, som inspirerade mig. Den utställningen visade bilder på nakna kvinnor med krökta ryggar. Det ville Anne och styrelsen inte ha. Hon kom i kontakt med fotograf Göran Nilsson som nappade. De spånade tillsammans och Göran kom på idén med något positivt istället.

–  Vi ska ha hopp! Och vi ska sätta osteoporos på kartan. Så tänkte vi, säger Anne. Hon berättar att varenda kotte i Visby, och alla affärs­ idkare, skulle vara med och hoppa. Och ge hopp. –  Tar du tag i det och gör något åt det är det inte så eländigt med osteoporos. Det gav mig en känsla av frihet att tänka så.

f­ rågorna för Gotlands­ föreningen just nu är att få en osteoporosskola. Styrelsen har tillsammans med ett lokalt gym, Träningsboxen, startat upp en lättare variant av osteoporosskola. –  Vi träffas ett par gånger i veckan och tränar till­ sammans. Styrelsen har även bjudit in föreläsare efter träning; exempelvis en forskare på ­osteoporos, en sjukskötare som är ansvarig för mätning av skelett och en föreläsare som informerade om hjälpmedel. Man arbetar också för att få fler läkare och sjuksköterskor som är intresserade av osteoporos. –  Det behövs verkligen. Våra medlemmar har ett lågt förtroende för vården för att det är dålig kunskap om osteoporos. Därför vill vi få till en bra osteoporosvård med frakturkedja. ●

ANNE ELFSTRÖM, ­ordförande i Osteoporosföreningen Gotland.

●  Nina Kristina ­Andersson, Norrköping, har lämnat oss. Nina har i många år arbetat för att göra osteoporos känt ute i samhället och i vården. Under tidigt 2000-tal var hon projektledare för ett projekt som Allmänna arvsfonden finansierade. I det arbetet reste Nina runt Sverige med sin kunskap och innerliga engagemang och infor­ merade; ett arbete som resulterade i att lokal­ föreningar bildades runt om i landet. Under den perioden var hon adjung­ erad i förbundsstyrelsen,­ för att sedan i flera år ingå som ordinarie ­ledamot fram till 2011. Efter det ägnade hon sig åt ordförandeskapet lokalt hemma i Öster­ götland, en förening som hon var med och bildade 2001. Hon har utbildat ­pensio­närs­­föreningar och om­sorgspersonal i Linköpings kommun samt an­litats som föreläsare på osteoporosskola. Under tiden i förbundsstyrelse var hon kontaktperson till det internationella osteo­ porosförbundet, IOF. Tack Nina för ditt ­sanna engagemang och din vilja att dela med dig av din kunskap. Nina blev 73 år.  ● Förbundsstyrelsen ­Osteoporosförbundet

OsteoporosNytt 1/2022

LOKALT

FOTO: PRIVAT

Bidragit till osteoporosskola

BRITT MAGNUSSON,

­ord­förande i Osteoporos­ föreningen Örebro Län. Osteoporosföreningen­ ­Örebros lobbyarbete ­ ­sedan 2015 har bidragit ­ till att Region Örebro under våren 2022 startar upp osteoporos­skolor i länet. ●  I Osteoporosföreningen

Örebro har det som i många andra föreningar varit lite ­stiltje i aktiviteterna den ­senaste tiden. Trots att pandemin börjar avta med ökande vaccineringsgrad, verkar medlemmarna fort­ farande vara lite avvaktande. – Ja, våra medlemmar är fortfarande lite försiktiga, berättar Britt Magnusson, ordförande i Osteoporos­ föreningen i Örebro län. Därför har hon skickat ut ett medlemsbrev varje månad, där hon förmedlar i­ ntressant information och länkar till medlemmarna. Styrelsen har träffats regelbundet både ute och inne för att planera och hålla föreningen igång. – Vi har också provat digitala träffar för medlemmarna via Zoom. Men vi saknar verkligen träffarna och att möta medlemmarna. OSTEOPOROSFÖRENINGEN i

Örebro har sedan föreningen startade 2015 arbetat mot politikerna, för att förbättra vården.

OsteoporosNytt 1/2022

– Under vårt första år bjöd vi in till möte med region­rådet som ansvarar för h ­ älso- och sjukvårdsfrågor till vår allra första före­läsning. Intresset var stort det kom många nyfikna som ville veta mer. Regionen har brist på specialistläkare inom ­osteoporosområdet och sedan en av ”eldsjälarna” gick i pension 2016/17 har osteoporos­vården inte varit stabilt förankrad i Region Örebro. – Därför prioriterar vi ­osteoporosskola och samman­hållen och tydlig frakturkedja. Redan 2004 var det en fysioterapeut som önskade starta upp arbetet med osteoporosskolor, men det är först nu som regionen har tagit beslut om att det ska startas upp osteoporosskolor i Örebro län. I SAMBAND MED upptakt

av arbetet med personcentrerat och sammanhållet vård­förlopp berättar Britt Magnusson att föreningen nu deltar i regionens lokala arbetsgrupp som bildats i samband med detta. – Två av oss i styrelsen sitter med för att bidra med våra erfarenheter av osteo­ porosvården. Det känns bra att osteoporosskola ses som en del av behandlingen. Finansieringen är också ­säkrad, vilket är glädjande. Nu ska det skissas på innehåll och genomföras i praktiken. Det arbetet kommer föreningen också vara inblandad i. – Förhoppningen är att skolor ska starta redan i vår. Nu väntar vi på svar angående tillsättning av frakturkoordinator. Sen kan vi vara nöjda. ●

Osteoporosföreningar SKÅNE LÄN

Christina Svärd, ordf Tfn: 070-652 24 01 [email protected] BLEKINGE LÄN

STOCKHOLMS LÄN

Elisabeth Åberg Petersson, ordf Tfn: 073-328 12 12 [email protected]

Harriet Kristensson, ordf Tfn: 073-416 33 70 harriet.g.kristensson@ gmail.com

DALARNAS LÄN

SÖDERMANLANDS LÄN

Britt-Marie Axelsson, ordf Tfn: 072-247 03 71 brittmarie.axelsson13 @hotmail.com

Rolf Ericson, ordf Tfn: 070-302 94 59 [email protected] UPPSALA LÄN

GOTLANDS LÄN

Anne Elfström, ordf Tfn: 070-497 82 52 [email protected]

Ingrid Drevin, kontaktperson Tfn: 070-594 23 18 [email protected] VÄRMLANDS LÄN

GÄVLEBORGS LÄN

Inger Aréen, ordf Tfn: 070-653 72 70 [email protected]

Ann-Britt Sandberg, ordf Tfn: 070-996 92 82 [email protected] VÄSTERNORRLANDS LÄN

Barbro Jensen, ordf Tfn: 070-600 40 10 [email protected]

Torborg ”Bojan” Söderberg, ordf Tfn: 070-389 40 19 [email protected]

JÄMTLANDS LÄN

VÄSTERBOTTENS LÄN

Kristina Andersson, ordf Tfn: 070-374 26 65 [email protected]

Kontakta Pia Elmgren på  kansliet. Tfn: 08-121 463 93 [email protected]

HALLANDS LÄN

JÖNKÖPINGS LÄN

Margareta Lindahl, ordf Tfn: 073-818 58 21 [email protected]

VÄSTMANLANDS LÄN

Annsofi Fahlström Tfn: 070-928 04 81 [email protected]

KALMAR LÄN

Kontakta Pia Elmgren på kansliet. Tfn: 08-121 463 93 [email protected]

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Mona-Lisa Svensson, kontaktperson Tfn: 076-856 44 20 [email protected]

KRONOBERGS LÄN

Birgit Nyberg, ordf Tfn: 070-598 97 25 birgit.nyberg@ utbildningskonsult.se

ÖREBRO LÄN

NORRBOTTENS LÄN

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Siv Ögren, ordf Tfn: 070-217 96 65 [email protected]

Gun Ring, ordf Tfn: 070-404 60 94 [email protected]

Britt Magnusson, ordf Tfn: 076-325 14 88 [email protected]

15

POSTTIDNING B Returadress: Osteoporosförbundet Box 2344 103 18 Stockholm

FRÅGA DOKTORN

FOTO ANDY FOSTER

ta. Gjorde det men tar extra D-vitamin. Hur gör jag nu efter min fjärde Aclasta-­behandling, börja med kalcium igen? Har nyligen gjort en DXA-mätning som (eventuellt) visar en liten ökning av ­bentätheten i lårbenshalsen. Vilka blodprover bör jag ta? Birgitta

Svar

Skriv gärna till: Märit Wallander Osteoporosförbundet Box 2344 103 18 Stockholm E-post: [email protected] Svar ges endast i OsteoporosNytt.

Ska jag börja med kalcium igen? Jag är en 75-årig kvinna som jobbat inom vården och därför mätt och följt min bentäthet (eller snarare benskörhet) under många år. Min nuvarande husläkare är tyvärr både ointresserad och okunnig om benskörhet, så nu när jag är pensionär har jag fått tjata mig till DXA-mätningar vart tredje år. Har fått tre årliga injektioner med Aclasta och ska nu få min fjärde. Läste i din frågespalt att man ska kontrollera och eventuellt sluta med kalcium efter tre års behandling med Aclas-

Vi brukar rekommendera att man tar Kalcium och D-vitamin under tiden man tar osteoporosläkemedel eller om man har en känd brist på kalcium eller D-vitamin. Så man behöver inte sluta med Kalcium och D-vitamin efter tre år om man skall fortsätta med Aclasta. Om det var länge sedan du tog några blodprover i över­ huvudtaget så bör du ta nytt kalcium-prov men om det finns normala värden relativt nyligen så skulle jag rekommendera dig bara att fortsätta med både Kalcium och D-vitamin tills du slutar med Aclasta.

Är Prolia eller Aclasta att föredra? Har jag uppfattat dig rätt att Prolia i högre grad än Aclasta bygger upp benmassan, men att Aclasta i högre grad bromsar benskörhetsutvecklingen även efter behandlingen? I så fall tänker jag att Prolia är att föredra om bentätheten fortsätter minska efter Aclastabehandling. Och att man då ska räkna med att fortsätta livslångt med Prolia, men att

möjligheten finns att låsa bentäthetsökningen som Prolia givit om man låser den med hjälp av Aclasta om man av någon anledning vill av­bryta Proliabehandlingen? Jag är 65 år, konstaterades benskör för tio år sedan då jag bröt handleden, tidig menopaus (var bara 35 år), behandlades fem år med Aclasta och haft uppehåll i fem år. Nu har jag fått mätt min ben­tät­het och det finns anledning att återuppta behandling. Min husläkare låter mig själv välja mellan Aclasta och Prolia. Jag är inte säker på att han vet så mycket om skillnaden. Tänker jag rätt ovan att jag borde välja Prolia för att bygga bättre? Marita

Svar Både zoledronsyra (Aclasta) och Prolia minskar nedbrytningen av skelettet, vilket ofta leder till en ”nettovinst” i bentäthet, det vill säga att kroppen själv bygger upp mer ben än den hinner bryta ned. Båda läkemedlen är kraft­ fulla men med Prolia kan man ofta se en större ökningen av bentätheten, som dock avtar snabbt om man slutar. Dock ger båda läkemedlen likvärdigt skydd mot frakturer, vilket är det som är det slutliga målet med behandlingen. Därför kan man som läkare ibland ”välja” mellan de två ­eftersom inget är bättre än det andra mot frakturer och den slutliga bedömningen beror på individuella egenskaper hos patienten. Det som man skall tänka på när man är i din ålder och börjar med Prolia, det är att

om man vill avbryta behandlingen i framtiden, så kommer bentätheten mest sannolikt att minska något även om man efterbehandlar med zoledronsyra. Hon många patienter är det dock inget större problem att bentätheten sjunker något, men i första hand rekommenderas det som ett tillsvidarepreparat.

Är osteopeni och osteoporos samma sak? Jag pratade med en väninnan som har osteopeni som sa att osteopeni är samma sak som osteoporos. Men det är det väl inte? Anna-Carin

Svar Definitionsmässigt så är ”Osteoporos” om man ligger på -2.5 ”kurvor” eller värre i jämförelse med en ung, frisk kvinna (T-score -2.5 eller lägre). Den diagnosgränsen är satt av WHO. Diagnosen osteopeni är om man ligger mellan T-score -1 och -2.5, det vill säga har sänkt bentäthet men uppfyller inte riktigt diagnosen osteoporos.

Tack till alla läsare som hört av sig. Skicka gärna in fler frågor och funderingar.

Vänliga hälsningar•

Märit